söndag 20 februari 2011

Älskar livet

Jag har rätt nyligen kommit till insikt om att jag verkligen ÄLSKAR livet, vad det har att erbjuda mig och vad jag har att erbjuda livet. Jag är på god väg att hitta mitt autentiska jag, dvs att jag lever som den jag är född till och inte så som jag blev för att min omgivning "gjorde" mig till den de trodde var bäst för mig. Eller som jag blev för att jag inte hade bättre förutsättningar. Den egenskap som alltid har funnits hos mig som aldrig någon har kunnat förändra hos mig är mina estetiska färdigheter. Jag älskar färg och form och det har jag fått utlopp för i mitt yrke som florist. Musiken bär jag med djupt inom mig och den har alltid haft en stor betydelse för mig på många plan. Jag förlorade dock kontakten med den under många år men har äntligen hittat tillbaka till dess betydelse för mig. Däremot har det alltid funnits en längtan att träna och sporta. Jag har så många gånger försökt att komma igång med träning men jag har aldrig lyckats att göra den till en del av mitt liv. Idag kan jag stolt säga att träning har blivit en del av mitt liv och jag bokstavligen älskar vad den gör för mig och mitt välbefinnande. Problemet är bara att jag vill så mycket. Jag styrketränar 5 ggr i veckan (tidigt på morgonen för att det inte ska ta tid från familjen. Jag tränar kondition 2 kvällar och utövar yoga 1 kväll  i veckan.  Min frustration ligger i att jag vill prova på så mycket mera. Jag vill dansa, spela innebandy, tennis, boxas, jag listan kan bli hur lång som helst. Hur hittar jag balansen i allt detta? Vad är för mycket? Mitt svar är att så länge jag är medveten om att min kropp mår bra och inte smärtar och att träningen inte blir på bekostnad av familj, jobb och utbildningen som jag går så är det bara att träna vidare. Det är en underbar känsla att ha möjlighet att vältra sig bland alla sporter som finns att prova på.
Jag älskar livet så mycket att jag måste begränsa mig i vad som ska finnas med i det... men härligt är det!
Kram på er alla.

tisdag 15 februari 2011

En vis man

På min resa i livet har jag lyssnat till många människors visdom och tagit till mig det jag tycker är viktigt för mig. En av dem är Deepak Chopra. Hans citat som följer nedan är något som jag för med mig i min vardag. Att var medveten om mina tankar får mig att "flyta" åt rätt håll.




”Var vaksam på vad du tänker - ty varje cell i din kropp tjuvlyssnar på dina tankar" 
-Deepak Chopra-



onsdag 9 februari 2011

En kram kan betyda så mycket.

Ännu en gång vill jag lyfta fram hur viktig yogan är för mig, min själ, mitt jag, mitt välmående. Efter att, här om dagen, talat med min syster som fått ett tungt besked kände jag mig stel och mållös Jag kände verkligen att jag inte fick kontakt med mina känslor. Jag ville känna, gråta och skrika ut min rädsla över hur det skulle kännas om jag förlorade min underbara syster. Men det kom inget ur mig. Det kändes bara tomt. På kvällen var det dax för ett två timmars yoga pass. Jag kände motgång i många av de övningar som normalt brukar gå bra. Men denna gång var det speciellt jobbigt. Men efter ungefär halva passet hände något inom mig. Jag började känna! Känna sorg smärta och samtidigt en otroligt stor kärlek till livet. Tårarna rann som floder ner för min kind och jag blev lättare. En otroligt skön känsla att befinna sig i. Efter yogan började jag att prata med en kvinna om hur jag hade känt. Det berörde henne och hon undrade ifall hon fick ge mig en kram. Den kramen som jag fick av henne var så innerlig och äkta. Den skänkte mig ett lugn som inte med ord går att beskriva. Lugnet som den kramen skänkte mig förde med sig ett mod som senare fick mig att ringa tillbaka till min syster och berätta hur mycket hon betyder för mig och jag kunde säga att jag älskar henne.Vi grät båda två. Jag har rest en bit till i livet.
Yogan frigör mig.
En kram kan förändra så mycket.

Videon nedan har sånt fint budskap, en av min favoriter.